Dagarna har gått långsamt sista tiden. ibland blir det så, utan att man vet varför, utan att veta hur man ska få timmarna att passera.

Massa funderingar, letar förtvivlat efter ett svar på varför dagarna blir så. Massa funderingar kring medicinen, men jag får inga svar. Ingen doktor har tid att svara på mina funderingar och frågor. Bortglömd. Jag blir ledsen på dom. Allt tar tid, väntar och väntar, och ger upp lite. Jag läser massa, på forum, bloggar och annat, om andra som är lite mer som jag. Då kommer drivet tillbaka, ringer, gnäller och hoppas på att dom ska höra och ta sig tid.

Idag har dagen gått fort fram till nu. Klockan är 15.00 och det brukar vara denna tid som batteriet tar slut. Det tar stopp, hjärnan är som kola.

Tyra mår bättre nu. Vaccinationen är påbörjad. Hon ska löpa snart. Hormonerna strömmar. Vissa dagar är lugnare, vissa inte:)

Idag har vi varit ute, det var lagom varmt. Tyra njuter.